torsdag 22 augusti 2019

Hård träning och tid att byta ut min Scott Spark

Igår var det dags att tuffa till träningen igen, det blir hårt några dagar framåt innan Bockstensturen. Jag körde ut till Mölle och började där med en 10min lång tröskel upp runt toppen av Berget. Sedan körde jag ett lagom hårt varv baklänges på varvet och gasade i backarna. Blev alltså en drygt 20 minuter lång tröskel med några pulstoppar. Där efter la jag på 6x2min brant backe.

Bästa heldämpade cykeln Jag haft hittills, Scott Spark rc 900WC

Jag har planerat sedan länge att byta cykel under hösten, däremot har jag inte bestämt mig riktigt för vad som ska ersätta den. Att det blir Spark igen är givet för mig då jag aldrig suttit bättre på en cykel. Tänkte att det löser väl sig när jag ser vilka utrustningsallternativ som Scott kommer med på sparken i år. Men se det blev ganska besvärligt och rörigt för mig, har ofta lite svårt att bestämma mig och det gör inte saken lättare. För det första ligger priserna rejält högre och för det andra har man sänkt utrustningsnivån prisökningen till trots.

Den Spark som behåller en hög utrustningsnivå har man dessutom kryddat med AXS (elväxlar) och det gör den såklart ännu dyrare.  Jag hade tänkt undvika AXS ett år till för att låta det systemet hinna botas från eventuella barnsjukdomar. Nu känns det nästan som enda alternativet med vettig nivå. Det får mig då att kolla på ett ramkit såklart, det kan vara ett bra allternativ för mig som har mycket utrustning redan.
Detta är såklart bara mina tankar kring mina krav på den cykel jag vill köpa. Hade det funnits en WC med full Eagle XX1 utan AXS och om man får drömma utrustad med XTR eller Magura MT8-bromsar, ja då hade jag sluppit sitta här och vela så att ni måste tvingas läsa om det...

//Nilsson

måndag 19 augusti 2019

Måndag en vilodag och lite tankar på det.

Nu börjar det snurra på, tiden går fort och det är redan måndag. Veckan som gick var bra på alla sätt, fick till det mesta utom sömn och det var väl det som behövdes mest efter vasan. Det tänker jag mig jobba hårt på kommande vecka istället.


Cykelträningen blev grym, precis där jag ville ha den. Avslutade med en distansrunda på MTB i lördags och körde 3ettor på monarken igår söndag. Kände att jag kunde kräma på rejält och fick väl ett kvitto på att man inte är helt ute och cyklar av garmin som åter igen höjde mitt Vo2max ett snäpp.

Jag börjar veckan med en vilodag, känns gott att hinna med en massa andra saker som måste göras. Yvonne och jag har kommit överens om att effektivisera och strukturera lite i vårt liv under hösten. Även försöka styra upp vår träningsplanering så att allt ska passa in och få plats i vardagen och på så vis få loss lite tid till annat intressant..
Jag tror att man på detta sätt kan få tiden att sakta in lite grann åtminstone. Det är lätt att allt bara tar spinn hemma hos oss och man står där i december med en tomteluva på huvudet och inte fattar vad som hände.

//Nilsson

torsdag 15 augusti 2019

Trött, seg och ny broms

Då är man hemma och tillbaka lite i vardagen efter cykelvasan. Vi hade ju som vanligt långt hem, alltså blev det en vilodag där. Undermåndagen likadant, då var det till att försöka komma ikapp på jobb.
I tisdags drog jag igång träningen, då med två timmar riktigt skön cykling med bra fart. Benen kändes bra och igår var det dax för intervaller, dessa blev gjorda i källaren pga vädret. Måste säga att jag känner mig lite seg, inte i kroppen men i huvudet. Sömnig har jag också varit sedan i lördags, nu ska jag inte gnälla över det, där finns en enkel lösning på det problemet.. Sov!

Magura Royal Blood
Idag har jag äntligen haft tid att byta ut mitt bromshandtag på Sparken, inga problem blev bara tråkigt dyrt för mig men det viktiga är att det nu sitter en ny fungerande bakbroms på styret. Jag ska såklart hårdköra och testa dom men det verkar bra. Maguras MT8 är busenkla att blöda/fylla, varför tar inte fler tillverkare efter dom.

//Nilsson


måndag 12 augusti 2019

Cykelvasan 2019 //Yvonne

Helen och jag krigar i motvinden
Foto: happyride.se 


I onsdags kväll började vi rulla norrut med sikte på Sälen och lördagens Cykelvasa. Vi stannade i Bottnaryd för att köra vidare morgonen efter. Väl framme i Lindvallen var det ett myller av folk och redan en riktigt härlig stämning. Det första jag gjorde var att styra stegen till USWE's tält. De hade nämligen letat fram och lovat att ta med juniorryggor. Köpte mig en väska som jag sedan såklart använde på Vasan - verkligen superbra! Vi stannade i Lindvallen fram till efter Cykelvasa-sprinten på fredag och körde sen ner till startområdet.

Tidigt uppvaknande på lördag morgon, damstarten var ju redan 7:30. Kände väl inte att jag hade någon brådska att lägga cykeln i fållan, hamnade någonstans i mitten ungefär. Snackade med några av de andra tjejerna, vissa nervösare än andra... Själv blev jag supernervös när jag väl stod i fållan och det var bara några minuter till start, benen skakade och pulsen ökade. Skönt när vi äntligen fick börja cykla! Trampa, trampa, trampa uppför startbacken. Nästan direkt drogs fältet ut och jag åkte med i en ganska stor klunga. Tempot var högt och jag försökte verkligen bita mig i, men mellan Mångsbodarna och Risberg någonstans fick jag slå av på tempot och tappade klungan. Såg att Helen var en lite bit bakom mig så jag väntade in henne och sedan följdes vi åt resten av loppet. Tack för sällskapet och bra samarbete, det var verkligen jättekul att cykla ihop! Skönt att inte hamna helt ensam då det blåste rätt bra motvind och det är rätt trist att köra själv. Vi körde emellanåt tillsammans med några andra tjejer men vi var väldig ojämna, där jag och Helen var starka hamnade de bakom och tvärtom. Så det blev aldrig någon bra klungkörning av det. 

Ett tag efter kontrollen i Hökberg kom herrarnas motorcykel ikapp och inte långt efter kom förste herråkaren, Erik Mattelin. Så kul att se honom i ensam ledning! Vid det här laget var vi några tjejer som körde ihop och en tjej gick upp och matade på i ett jäkla tempo, fick ligga i för att hänga med. Vi höll bra fart och det dröjde länge innan den jagande herrklungan kom. Det var här jag nästan var orsak till en storkrasch. Det gick lite utför och jag rullade ikapp tjejen framför, istället för att bromsa (för det vill man ju helst inte) rullade jag ut till vänster om henne. Precis då kommer herrarna bakom. Jag hörde aldrig någon ropa att de var på väg att köra om. Jag vet inte hur tanken är, är det vi som ska hålla koll bakåt? Hur som helst hann jag trycka mig in till höger innan jag blev överkörd :)

Dags för målgång och jag hade inget kvar i benen så jag rullade in precis bakom de andra. Klarade inte mitt mål att köra under 3.30, klockan stannade på 3.40.22. 88:e plats av 120 tjejer. Blir väl till att köra nästa år igen.

Foto: mtbfoto.se


//Y

söndag 11 augusti 2019

Cykelvasan 2019 Racereport Nilsson

Någonstans vid Oxberg tog mtbfoto.se denna fina bild

Igår var det uppställning mellan plastbanden igen, tidigt denna gång.
Vi parkerade husbilen väldigt nära starten för cykelvasan nere i Berga by och kl 05:40 var jag ut och placerade cykeln i kön in till fålla 2. Var jag då först undrar ni såklart, fållorna öppnade ju inte förrän 06:45. Nej först var jag inte, en lite skara var till och med morgonpiggare än så!

Valet av cykel för vasan föll såklart på min HardTail, förra året körde jag på FS men bakbromsen på Scott:en körde jag sönder under SM som gick i Ludvika. Har fått hem en ny som ligger och väntar. Att åka FS på Cykelvasan har helt klart sina fördelar, men det har å andra sidan en HT också.
Lite ångest i fållan som vanligt:) Tack för bilden Josefin!
Jag vinkade av Yvonne som startade i damtävlingen kl 07:30, därefter gick jag tillbaka en stund till husbilen innan jag själv skulle ge mig iväg. Innan start hann jag växla ett par ord med några andra från Höganäs ck och fick en bild tagen på mig i fållan strax innan start av Josefin som också skulle cykla.
När vi öste på upp i startbacken tog jag det medvetet lite försiktigt, jag hade ju startat längst fram i fållan och där finns många ben som ofta kan ha lite mer power än jag, åtminstone i just starten. När vi kom över krönet gasade jag rejält för att täppa de luckor jag kunde, farten var hög men det blev väldigt ryckigt och farliga tvärnitar ställde till det för många. I nerförskärningarna en bit innan Mångsbodarna eller om det var på platten, det minns jag ej men farten var riktigt hög var det två som gick ihop och kraschade. Det blev tvärnit för många av oss och tyvärr blev en kille liggande, det såg mycket illa ut.
Foto: happymtb.org

Underlaget var riktigt bra men det stod en envis vind rakt emot så fort landskapet öppnade sig. Detta bidrog till att farten drogs ner, vi hade oxå en kort period med ganska rejält regn, på sin höjd 15min och där såg ingen någonting. Jag kände att mina ben var bra och att jag hade gjort klokt i att inte tokköra i starten. Kunde därför vara med och gasa ett par gånger i de klungor jag befann mig, i övrigt försökte jag hålla mig runt 3-5 man. I backarna kände jag att jag var snäppet starkare än de runt mig men på en bana som denna har man inte direkt mycket att hämta med att gå loss i en backe. Det skulle bara resultera i att man blir ikappåkt lite senare på platten och rejält ifrånkörd ensam och trött. Kul var också att jag körde stora delar av andra halvan av loppet tillsammans med två kompisar, två stycken Jonas:ar. Bra jobbat grabbar och riktigt trevligt att råkas!

Efter den där regnskuren kom vi ganska snart in i den dammtorra och snabbåkta skogen runt Eldris, åter igen blev sikten noll och allt satte sig som ett lager mjöl över allt. Här gick också farten i klungan ner såpass ibland att man började vråla på de där framme att öka. Ungefär här fattade jag att det inte skulle gå att komma under 3 timmar i år. Vi hade haft för många incidenter, några vurpor, motvind etc men om man bara gasat jämt in från Eldris hade det gått. Själv var det inte där jag hade mitt fokus, i en kontroll lite tidigare hade jag hört vilken placering jag hade och jag körde istället och tänkte på att inte bli omåkt. Vi hann med en sista cykelsallad på bron vid Zorn-museét precis vid målrakan bara för att krångla lite, blev lite dramatik och vi förlorade ytterligare några sekunder men jag körde i mål topp 200 på placering 184, tiden blev 3:00.43.

Nybadade påväg tillbaka till sälen

Snittpuls 85%hrmax


//Nilsson

lördag 3 augusti 2019

Finnmarksturen SM-XCM

PC: cykelkanalen.se

Ny dag idag, och ny återblick. Denna gång är det finnmarksturen och SM XCM som jag tänkte mig orda lite om. Jag väljer medvetet att beskriva det på detta sättet då det tyvärr inte finns många positiva tankar kring detta lopp för mig.

Om jag då börjar några dagar innan så befann vi oss i Jämtland och hade det lugnt och skönt, det var varmt men inte så ända in i … som det skulle bli senare. Jag letade under dessa dagar reda på hur jag skulle göra med min broms då luftningskitet till bromsarna i stort sett var det enda jag hade lämnat hemma. I övrigt hade jag i princip en komplett verkstad med allt vad det innebär med i garaget bak i vår husbil.

PC: cykelkanalen.se


När vi kom ner till Ludvika körde jag bort och fick lämnat in min cykel till Fottas och en riktigt duktig mekaniker, allt gick som smort. Det höll på att bli lite jobbigt då jag låste in nyckeln i husbilsgaraget när jag i stressen var ute och hämta de hojen. Gick in i affären aningen blek i ansiktet och berättade. Yvonne försvann ut och kom in efter en stund och tyckte att det var lite tursamt att jag glömt att låsa förarhytten, Flyt!!

PC: cykelkanalen.se
Resten av dagen och dagen därpå spenderades mycket i skuggan med vatten till hands men oxå ute på banans olika delar för att känna efter lite var formen satt.

PC: cykelkanalen.se
På tävlingsdagen kändes allt fint, banan var helt fantastisk. Jättefin precis som jag vill ha den tyckte jag. Jag gick ut lite lugnare än vanligt, man ska ha lite respekt för så pass många höjdmeter spridda över drygt 80km. Dessutom en hel del riktigt fin stig som såklart kan kännas i låren om man inte tänker lite i förväg.
Jag låg med riktigt bra och allt kändes fint, detta fram till utförsåkningen strax innan Norrvik. Ungefär vid 25km det var där jag gav ifrån mig en svordom eller två. Bromsen gav upp igen, jag tappade lite sugen kan vi säga, och det blev riktigt jobbigt. Jag hade ingen eller väldigt lite bromsverkan bak och då blir det svårt att hålla ett högt tempo och ligga på hårt i utförskörningar. Jag tappade massor och blev omkörd som aldrig förr, när jag försökte kompensera och köra hårdare i backarna blev det tillslut för mycket och hela jag kokte över i värmen. Tillslut hade jag i stort sett ingenting kvar att ge, haltade i mål besviken men också glad att jag inte bara hade klivit av. Jag körde igenom loppet trots att jag var helt kaputt. Lyckades starta ett litet krig om placeringar i Leos backe och fintade åtminstone in mig på en 55:e plats i H40.
PC: happyMTB

Vi säger så här, jag blickar framåt istället.
//Nilsson

fredag 2 augusti 2019

Engelbrektsturen och liten update

PC: mtbfoto.se

Här går det undan, juli månad försvann som en löning. Det har i och för sig inte bara gått fort vi har hunnit med massor oxå. Under sommaren har vi hållit på (lagom vagt) här hemma med en hel del projekt. I juli har vi ju kört 3 långlopp och haft en vecka semester bland älgar renar samer och mygg. När man kommer söder ifrån är det dock det mest exotiska tystnaden och stillheten.

Vi levde ju vanlife och kunde stanna och fricampa på helt underbara platser. Jag har faktiskt aldrig i hela mitt liv sett så stilla vatten som vi gjorde där uppe, magiskt!

Efter Ränneslättsturen var det Engelbrektsturen i Norberg som stod på tur, vädret var riktigt bra att köra tävling i. Ca 20°C och lite moln och sol som sista kvarten av loppet övergick i lite svagt regn.
Jag hade bestämt mig för att inte köra mig helt slut under detta lopp och min plan var därför att i första hand inte spränga mig i starten. Trots detta fick jag slå av på takten i de första backarna uppe vid Klackberg där jag märkte att jag blev ensam. Det är det sura med att inte ha lite mer gas att ge, jag  hängde inte riktigt med ett gäng framför och bakom mig hade jag ett gäng som i alla fall just då inte klarade att hålla mitt tempo. Det jämnar såklart ut sig sedan då jag åkte ikapp många framför och tillslut hamnade i en mycket bra grupp som körde på med ett jämnt tryck. När det var dax för upploppet var jag lite mer avvaktande än förra året. Kände att det nog skulle funka då vi var en liten grupp om fyra åkare som skulle hålla in till passage av kvarteret vid Elsas Kafé och målrakan. Jag lyckades knipa den och kom in på en 27:e plats i H40 och som 88:a i totalen. Tiden blev 2:32.19

PC: mtbfoto.se
Jag är nöjd med min insats här, bästa tid och placering jag åstadkommit på Engelbrektsturen och dessutom körde jag något avvaktande. Det jag inte är nöjd med får väl vara att här gick min bakbroms sönder mot slutet av loppet, det skulle sedan visa sig bli svårt att få ordning på. Mer om det i nästa race report, SM i marathon (XCM) Finnmarksturen.

Nilsson

torsdag 4 juli 2019

Lite Gnäll

Knappt styrfart här, svaret är ganska enkelt. Vädret!
Inte någon bättring i sikte heller, möjligen gör sommaren ett lamt försök till återtåg på tisdag i nästa vecka. Rätt långt ditt tycker jag, annars inte mycket att gnälla över. Det skulle i och för sig vara att det blåser så in i bänken då, ja och att det ska börja regna såklart..


Har vilat ut från helgens drabbning (ränneslättsturen) och hunnit träna ett bra pass under gårdagen. Det ser ut att bli många pass förlagda i källaren fram över, kommer såklart varva med träningar i skogen även om det är "dritvaer". Till helgen går Mörksuggejakten uppe i Rättvik, detta lopp kommer vi att hoppa över i år. Om vi hittar något som ligger lite bättre till geografiskt för oss under det kommande två veckorna kanske vi ställer oss mellan plastbanden dock. Nästa tävling för mig och Yvonne blir annars i långloppscupen och då är det Engelbrektstuen Norberg.

//Nilsson

tisdag 2 juli 2019

Ränneslättsturen 2019 //Yvonne

Foto: cykelkanalen.se


I år hade Ränneslättsturen ett nytt upplägg med separat damstart en timme och tio minuter före herrarna. Vi rullade lugnt iväg kl. 9.50 och när bilen släppte fältet fortsatte det i ett hyfsat lugnt tempo så att vi alla var samlade en liten stund. Det kändes superbra, så skönt att slippa vara rädd för krascher och inte luras att rusa iväg alltför fort direkt i starten.

Jag tog sikte på några tjejer jag vet att jag är ganska jämn med. Körde ett bra tag tillsammans med Malin, Sandra, Linda och några fler. Det var riktigt slitigt i värmen men jag hade ändå en bra känsla och höll en ganska jämn (och hög) ansträngning. Försökte dricka ofta och tog en mugg vatten i alla tre depåerna, värmen blev verkligen jobbigare och jobbigare. Höll ihop med Sandra och Linda ända tills jag hade ganska exakt 30 minuter kvar till mål. Då fick jag helt plötsligt jätteont i baksidan av vänster ben, trodde att det var början till kramp och slog av på tempot rejält. Jag har aldrig fått kramp på ett lopp och den här gången var det inte heller det, men det fortsatte att göra ont. Vid det här laget var alla krafter slut och jag mådde illa, pedalerna gick knappt runt. Med ungefär 15 min kvar kom de första elitherrarna ikapp och jag stannade till och släppte förbi. Sen fick jag för fasen kramp i ena låret och shit vad ont det gjorde, skrek rakt ut flera gånger, försökte trampa lätt och tog mig framåt och slutligen i mål.

Jag gick i mål på tiden 4:05:59 och blev med det 9:a av 15 D40 och 25:a av 49 startande tjejer i tävlingsklass. Känns ju som att det hade varit gött att vara lite snabbare för det här var fasen ungefär en timme för långt lidande 😁

Foto: cykelkanalen.se


Foto: cykelkanalen.se
//Y

måndag 1 juli 2019

Ränneslättsturen 2019

Foto: cykelkanalen
Igår var det för sjunde gången och i följd som vi körde Ränneslättsturen. Jag gillar loppet, det är alltid hårt och fyllt av roliga stigar och tekniska inslag. Igår var det lite extra tufft pga höga temperaturer, har inte stenkoll men runt 30°C ungefär.
Foto: cykelkanalen
Foto: HappyMTB

Det gör ett långt lopp längre skulle man kunna säga, eller mer plågsamt. Jag tänker inte skriva en lång utläggning om hur loppet utvecklades för min del utan gör det mer till en bildbomb. Men starten kändes bra, där hade jag kontroll på läget och detta pga att jag inte körde riktigt för fullt då det vurpades och kraschades rättså frekvent runt mig. 

Passering skidstugan, Foto Lina Andersson
I övrigt flöt loppet på ganska fint, jag hade väldigt hög puls men bra ben. Pulsen brukar vara ganska hög på ett lopp med denna karaktär men den låg om möjligt ännu lite högre igår. Detta gjorde att jag inte vågade attackera lika mycket eller hårdköra det där lilla extra. Jag var helt enkelt något avvaktande och tappade kanske lite på det. Men med en puls som pendlade mellan 91-95% av max vågade jag inget annat än att vara lite försiktig. 

I vattenledningsparken var det fullt med folk, tack för hejaropen. Härifrån blev det fullt påslag in i mål.

När jag kom i mål var det just dom siffrorna som var medel och max. Ja förutom i slutspurten där jag la alla korten på bordet för att plocka ett par placeringar. Den långrökaren kostade lite mer än vad som smakar bra men vad gör väl det? I mål kom jag och helt sopslut precis som jag förtjänade. Är man inte bättre så får man lida men då kan ni vara helt säkra på att jag bara kört hårdare och fått lida precis lika mycket om inte mer…

Det var skitkul!

Foto: cykelkanalen
Kom fram till målet i vattenledningsparken efter 3tim och 21min. Placering 37 i H40 och 119 totalt. 
Pulsen hamnade på strax under 91% medel och max 97% av HrMax. 

//Nilsson

söndag 16 juni 2019

Bra hård vecka

Sjunkit ner en stund i soffan här, damfotboll och det verkar gå bra…
Jag har precis stängt igen träningskontot för denna vecka. Den har varit hård och det känns, avslutad med 4tim Distans. Ni är ju säkert bara sådär intresserade så hela den veckan tänker jag inte babbla om här. Men att jag känner mig rätt mör just nu är ingen slump utan välplanerat.

Igår är väl däremot värt att nämna då detta är en kombo jag sällan kört, liknande träningar har jag såklart cyklat men här utfördes den dessutom utomhus med gott resultat.
Backen vid Kockenhus slott

Jag lånade ett pass av min gode vän Daniel, vi pratar träning en hel del och han nämnde detta som ett av många pass som ska avverkas ett antal gånger under kommande veckor.


MTB 1x15min@FTP +10x30/60sec allout, egentligen tänkt 550W men visade sig efteråt bli långt högre. Om någon undrar så rullade jag hem från backen vid Kockenhus helt finito igår. Vi tränade under förmiddagen och helt enligt plan kom både ösregn och åska efter middag.

//Nilsson


tisdag 11 juni 2019

Tröskelpass utomhus

Ja men jädrar vad det blåste, rejäl motvind sedan från ena sidan, därefter från andra sidan och tillsist medvind. Ni har säkert lagt märke till hur jag först och främst spyr ur mig mina åsikter om vädret i varenda inlägg här. Nästan varje tror jag.. Idag skulle jag lätt gnälla ur mig ett helt inlägg även om trafik och bilister men jag lägger ner det...

Att vinden kom från alla dessa håll är beror ju på hur man ser det, jag körde ut längs Oceanen (ja det är en väg över en jätteåker som heter så) och tog sedan Mjöhultsvägen fram och tillbaka och där efter hem igen över Oceanen då.


Idag var det långa intervaller som skulle avverkas på tröskel, körde dom runt mitt FTP och snittet hamnade strax under precis som väntat. 12-10-10-12min med 5min aktiv vila. Alla mellan 282-292Wnp. På asfalt och inga backar hamnar snittwatt och Wnp ganska nära varandra om någon undrar. Inte illa då jag inte låg särskilt högt i puls, lågt i Z4. Jag gillar bäst att köra intervaller i källarn men ibland gör jag undantag och det är rätt gött faktiskt.

Varmt var det oxå minsann, tack för det!
//Nilsson