tisdag 17 juli 2018

REGN!


Jomenvisst, vi har cyklat i regn idag. Kom hem från jobb, tog en kaffe och sen ut på en kort sväng, jag på racer och Andreas på mtb. Det började stänka en liten aning medan vi rullade ut cyklarna, men det var ju bara skönt i värmen. Kom hem en timme senare rejält genomdränkta och lagom till regnet slutade.

Regn? 😠



På söndag kör vi Engelbrektsturen i Norberg. Såg att vi är hela nio tjejer i D40, förra året var vi bara fyra. Har kört loppet en gång tidigare och jag tyckte att det var ett kul lopp trots att det är rätt så mycket grusvägsrally. Ska bli riktigt roligt att köra det igen! Så här skrev vi förra året: Engelbrektsturen 2017 RaceReport

//Y

söndag 15 juli 2018

Nästan fångad av Mörksuggan

Foto: mtbfoto.se


Min cykling längs Mörksuggejaktens banan avlöpte väl tämligen smärtfritt, bortsett från att jag och ett helt gäng till körde fel precis i slutet! Det var inte ens 1000m kvar när alla plötsligt stannade och ingen visste åt vilket håll vi skulle (risk att bli tagen av Mörksuggan!). Där stod vi en liten stund och velade, tillslut började några köra ner mot målområdet och resten av oss följde efter. Jag tappade 14 placeringar från förvarningen in till mål, men ingen i min egen klass iallafall. Något annat jag tappade var min glasögon. Jag tog av dem medan jag cyklade och stoppade dem i ryggfickan, men där var de inte kvar sen... Nåja det gjorde iofs inte så mycket, de var inte speciellt bra ändå. Var och köpte ett par nya idag.

I mål kom jag tillslut på tiden 3:29:37, tre minuter snabbare än förra året :)


I förmiddags var vi några som cyklade en lugn, fin tur på Berget. Tror att vi har haft det svalare här än i resten av landet. Det var egentligen precis lagom för att cykla, 20 grader och molnigt. Nu skiner dock solen igen.

//Y

onsdag 11 juli 2018

Mörksuggejakten 2018 sandlådan, RaceReport

Lite sent den här gången men jag känner att det måste göras då jag har lite att säga så här kommer lite om Mörksuggejakten sett från mitt styre. Även detta lopp blev en riktigt dammig historia, hoppas trenden håller i sig!
Alla bilder med mig på cykeln är tagna av mtbfoto.se

Vi har 70 mil ganska exakt till Rättvik så man åker ju inte direkt över dagen. Men vi gillar loppet och missade de två första tävlingarna Billingeracet och Långa lugnet i cupen så vi stack dit.


Jag var inte ett dugg laddad mentalt och kände mig sliten från Ränneslättsturen veckan innan. Med andra ord inte alls som förra året då kroppen kändes bra återhämtad och jag var laddad att gasa.
Cykeln la jag i fållan tidigt, stod först i fålla tre. Starten är inte helt optimal på ett flertal sätt, det första är att alla står nere i "gräsgropen" och det ofta blir för trångt när man ska upp och ut på vägen. Jag fick börja mitt lopp med att gå, uselt! Det borde kunna göras på annat sätt… Där försvann ju chansen att gå med lite kände jag och sprang upp och kastade mig på cykeln.

Där efter går ju starten genom stan innan man kan ge allt (och ändå nästan stå stilla) uppför långbacken mot Vidablick. Där i backen kände jag att det fanns lite i benen så jag gasade på upp så hårt jag vågade utan att gå på helrött. Till saken hör att min GPS hade blivit totalt nollställd dagen innan så den var inte rätt inställd och visade på ca 110% Hrmax. Jag förstod ju att detta var fel och fick cykla loppet på känsla.


Jag har fortsatt att även detta lopp helt skippa sk uppladningspreparat och det fungerade även denna gång riktigt bra. Kanske till och med lite bättre, jag hade en liten dipp i mitten av loppet men kom ganska fort tillbaka och denna gång höll jag hela vägen in i mål. I och för sig så sansade jag mig lite under andra halvan och jagade inte vidare framåt mot nästa grupp även om jag emellanåt kände att orken nog fanns att ansluta till nästa klunga.

Vad som verkligen inte fungerade var min vattenrygga, jag fick i mig ca 3dl under hela loppet. Något hade gjort helt stopp i den. Jag fick därför skölja ner mina liquids/gels från enervit med den sportdryck som jag hade i min lilla flaska på ramen. Det kan jag säga kändes inte jättebra, man behöver ju ordentligt med vätska till sådana energipåsar för att dom ska fungera på bästa sätt.

Annars inte mycket att orda om, Mörksuggan är ett snabbt lopp, i år lite långsammare kanske pga all torka med süüper sandiga stigar och den obligatoriska rullgrusen i kurvor, skitkul att gasa när jag väl var igång och kände att jag var med i spelet. Jag hade inga som helst problem att gå med i de branta backar som kan vara lite avgörande i den här tävlingen. Markusbacken och "KOM"-backen låg jag vackert med utan att gå på rött, den känslan har jag aldrig haft där kan jag säga. Bruka få slita och bita i för allt jag är värd. Avancerade bra tillsammans med Daniel, vi turades om en del och det såg länge ut som att vi skulle göra upp på den långa målrakan. Tyvärr blev det inte så då jag gick omkull ca 500-1000m innan i en skarp vänstersväng, förlorade 4 placeringar och hann aldrig ifatt.


Placering 30 i H40 på tiden 2:49 och några sekunder. Faktiskt min bästa tid och min bästa placering med råge här av de tre gånger jag kört suggan och dessutom på en väldigt låg snittpuls. Undrar om jag hade piskat mig hårdare om jag visste vad min puls låg på, men det får vi ju aldrig veta.

Next up, Engelbrektsturen!

//Nilsson

onsdag 4 juli 2018

Ränneslättsturen 2018 - Yvonnes RaceReport

Foto: Lina Andersson


Vi kom upp till Eksjö på fredag eftermiddag, rullade en sväng på teknikspåret och testade några av "A-och B-spåren". Vi har ju kört Ränneslättsturen ett antal gånger tidigare så det var inget nytt för oss men det känns ändå bra att ha tittat på spårvalen igen. Jag bestämde mig för att köra några av de svåra och några lätta. Hade jag aldrig kört loppet tidigare och inte hunnit reka innan hade jag valt alla lätta spår för att vara på den säkra sidan. Tycker det är lite tokigt med sådana spårval på ett långlopp där de flesta inte har en möjlighet att titta på dem innan. Hur ska man då kunna veta vad man ska välja? Att det finns olika linjer på ett XCO-lopp är ju sin sak, där gissar jag att i stort sett alla provkör banan innan tävling.

Ingen separat damstart den här gången, elitdamerna fick stå samlade i en egen fålla efter fålla 1 och övriga tävlingsdamer stod tillsammans med herrarna i fålla 3. Det diskuterades en hel del bland både herrar och damer om det där med damstart. Kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker är bäst egentligen. Om vi startar med stor marginal till övriga åkare är det risk att man man blir ensam i spåret och får åka runt helt själv eftersom vi inte är så många och spridningen är stor. Start med för liten marginal till tävlingsherrarna är bara stressande då man vet att många kommer ikapp bakifrån. Start tillsammans med herrarna gör att man inte har någon koll på motståndarna. Om det ska vara en separat damstart kunde det vara en bra idé att släppa oss en bra stund före herrarna plus att vi kör en kortare startloop. Eftersom vi inte är så många behövs det inte någon lång, lättåkt start för att sprida fältet innan stigarna. Men som sagt, jag inte vad jag tycker är bäst.

(Varning, nu blir jag lite gnällig 😬) Något jag verkligen önskar är större lucka till motionärerna. Inte för att de skulle vara sämre och långsammare, men det blir många omkörningar och trångt på stigarna. Jag har valt att betala för tävlingslicens och kör i tävlingsklass, jag vill inte känna att jag ska behöva hålla åt sidan för de som valt att köra i motionsklass. Mitt i en av det rätt så trixiga uppförsbackarna på Bastaberget sa en kille "Kommer höger" och tryckte sig fram bredvid mig. Jag sa att jag inte tänkte flytta mig för honom för då hade jag blivit tvungen att kliva av cykeln. Då säger han att det kunde jag gott göra eftersom jag sinkat honom i nedförsbacken nyss! Ja du, jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag sinkat dig, tror nog du hade vunnit loppet annars! Nu kom du 6 minuter före mig i mål - grattis.

Nog tjafsat om allt runtomkring. Hur gick loppet då? Det gick fint, kom i mål på samma tid som förra året. Ulrika Grass kom upp framför mig på grusvägen i starten och sa "Haka på!" och det gjorde jag så länge jag orkade, längre än vanligt faktiskt. Fort gick det och det dammade något så in i! Sen rullade det på bra tycker jag, pulsen var hög men känslan var ok. Såg några tjejer i olika tävlingsklasser runt mig. Folk körde omkull i det lösa gruset lite här och var.

Fick syn på Sofia Ekdahl (DSport) och cyklade med henne till och från väldigt länge. En liten bit in på sista milen kraschade jag rakt ut i skogen, rev sönder brallorna och mig själv lite. Upp igen och kriga vidare, blev getingstucken på armen också. Tog av mig glasögonen för jag såg inget på höger öga, men det hjälpte inte, det var ögat som var helt fullt av damm. Släppte förbi en tjej och en kille i en nedförsbacke precis i slutet för jag fick sakta in eftersom jag hade svårt att se vart jag körde. Tittade upp och såg att det var ju en tjej i D40, bara att gasa om igen alltså! Visste inte var jag hade henne på upploppet men jag kände att någon försökte komma om, men jag lyckades hålla personen bakom mig. Det var hon för vi kom i mål på exakt samma tid. Slutade som 5:a på tiden 3:58:07. Tycker att jag gjorde ett bra lopp och jag hade kul i spåret, för det mesta.
Tack Lina & Lily och familjen Mattelin för glada hejarop i spåret!!


Foto: Cykelkanalen.se 

Foto: Cykelkanalen.se



Sofia och jag
Foto: Lina Andersson
Snart i mål!

Sådärja
Nu laddar vi om för Mörksuggejakten till helgen!
//Y

tisdag 3 juli 2018

Ränneslättsturen 2018

Hej,
Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska beskriva min insats här. Varken huvud eller kropp var med från start men mitt lopp var inte dåligt på något sätt trots allt.


För att göra en kort historia lite längre så stod jag i startfållan och var lixom inte med. Hade inte startat min GPS när skottet gick och var inte direkt något särskilt nervös. Jag brukar behöva lite skakiga nerver i startfållan för att tagga till.
När man plockade bort banden mellan fållorna surnade jag till en liten bit, snubben gick i krypfart med bandet så att alla som stod till vänster och fem rader bakom ändå kom före… När vi tillslut kom iväg och jag efter ca 600m startade min garmin började jag också tagga till lite. Det märktes ganska snart att jag höll på att göra en bättre start än vad jag brukar klara av då jag klättrade i klungan bra, kom förbi många elitdamer tidigt och såg lite folk som jag brukar nå långt senare i loppen.

Inför Ränneslättsturen hade jag också för första gången helt valt bort sk uppladdningspreparat. Ni vet sånna där carboloading/preload marmelad/sliskdryck etc. Var lite nyfiken på om jag skulle känna av någon skillnad i prestation eller hur länge benen skulle hålla. Jag kan väl tycka att i den frågan fick jag ett tydligt svar mot slutet av loppet. Precis som vanligt så tvärdog benen när jag hade lyckats dra ifrån och hänga med när vår bekväma klunga delades upp. Åkte med länge, sedan blev det lite jojo bara för att till slut bli helt ensam precis som vanligt. Med andra ord fungerade min uppladdning precis lika bra utan dyra preparat, jag var precis lika kass som vanlig.

Foto: Lina Andersson

Inför varvning vid skidstugan fick jag som alltid suveränt bästa hejaropen av Lina och ett par bilder, stort tack.

Loppet var som alla redan vet extremt torrt i år, så har jag aldrig fått äran att köra igenom Ränneslättsturen trots att det i år var sjätte året på raken. Det var pga detta enligt mig lite långsammare då det på väldigt många ställen blir halt i sand/grusblandningar. Kurvtagningar speciellt ut från stig och på grusvägarna blev lätt till tvåhjulssläpp och därmed långsamma etc. Jag bevittnade många vurpor och såg många som stod och lagade punkteringar längs vägen. Stigarna på detta lopp brukar annars vara lite fuktiga och där med ha ett förträffligt grepp. I år var det stötigt, dammigt och sandigt som gällde väldigt mycket.
Efter drygt 20 minuter så sitter jag där i ett dammoln och kör ner i en grop utan att hinna reagera i den höga farten som rådde. Jag lyckas knäcka upp sadeln med min tunga ändalykta så att den pekade rakt upp. Det gick att cykla så där men det var väldigt energikrävande, speciellt uppför. Efter lång tid och en ett par försök fick jag ryckt tillbaka den men den föll tillbaka oräkneliga gånger. Det blev till att stå en hel del innan turen i oturen dök upp i form av en långsam cyklist på teknikspåren i mitten av loppet.
Vi var en klunga om kanske tio åkare som fastnade bakom en kille som kanske körde 48km loppet eller bara var stentrött och inte hade så mycket kvar att ge. Hur som helst var det ingen längre fram som lyckades köra om så där klev jag av och skruvade fast sadeln så hårt jag kunde. Det var ett smart drag då jag snabbt lyckades köra ikapp igen.

Som bilderna tagna av cykelkanalen.se visar såg det ut länge. Fredde, Daniel och jag plus några till växlade positioner en del men till slut splittrades vi upp och Fredde var den som kom först i mål av oss tre. Det var just här jag hängde kvar länge men tillslut fick ge mig.



Från höger, Daniel sedan Fredrik och sist jag då.

 Starkt kört!
Ja men just det, till sist då innan ni slipper mig. Där mina ben dog och jag hade kört ensam ett tag så dök en kille från IKHP upp och jag fick ett hjul att bita mig fast i, han hade inget emot att jag försökte hänga med så länge jag orkade. Det höll in till vattentornet och där var det jag som hade lite mer över i benen. Kände mig lite taskig när jag lyckades gå om och före in genom parken men så kan det vara, jag landade därmed på en 33:e plats i H40 och gjorde ett helt ok lopp för att vara jag.

//Nilsson


onsdag 27 juni 2018

Ränneslätt på söndag



Då ser vi fram emot ännu ett lopp på torra, snabba stigar till helgen. Älskar den här sommarvärmen vi har nu! Så mycket mysigare med kombinationen husbilsliv och mountainbikelopp när det är sol och inte regn och lera...

På söndag är vi fyra stycken från Höganäs Cykelklubb som står på startlinjen på Ränneslättsturen. Verkligen superkul! Det är ett fint lopp med mycket stigcykling, tror det här blir 6:e året vi kör det. Här kan du läsa förra årets RaceReport 

Du vet väl förresten att Höganäs Cykelklubb finns som Facebook-grupp, gå gärna med där om du vill ha cykelsällskap :)

I lördags körde vi en repris på förra helgens distanscykling, Kullahalvön runt på lvg några varv, sen lite snurrande i Kronoskogen på söndagen med Jimmy och Jacob. Den här veckan har vi haft vila måndag, ett timmespass på tisdag och idag rullade vi bland annat stigarna mellan Svanshall och Arild. Det var veckan så här långt, blir cykling imorgon också och förmodligen vila på fredag.

Vi ses i Eksjö!
//Y






onsdag 20 juni 2018

CopyCat - 3x20

#banvallen



Det har blivit lite dåligt med träning efter Lida Loop för min del. Dagen efter loppet rullade vi en sväng, sedan hade jag tre dagars totalvila, cykling 2h på fredag och 3h40m på lördag, tre vilodagar igen och så nu 2h cykling idag.

I söndags hade jag ju kunnat sticka ut, men jag kände mig trött och sliten och hade verkligen noll lust.   Måndag, tisdag har det varit fullt upp på jobbet med möten, planerande och dividerande + avtackningsfest för två kära kollegor som går i pension. Idag var jag verkligen sugen på att sticka ut och bara trampa! Härmade Andreas träning från igår, 3x20min i pulszon 3. Jag var lite mer fantasilös än vad han var körde fram och tillbaka längs banvallen till Kattarp. Avslutade den sista intervallen nästan ända ute i Kattarp och fick därmed hela sträckan tillbaka hem igen - i en jäkla sid-/motvind...

#scott

@beingandy



//Y

tisdag 19 juni 2018

3x20 på MTB och test av sittställning

Så var det tisdag igen då, Jag har försökt återta lite av träningen jag missat under våren och efter lördagens landsvägsdistans körde ja ett bra pass med stig och backar i söndags. Igår var det aktiv vila och då passade jag på att kriga mig igenom de styrke och smidighetsövningar som jag höll på med under hela vintern.
Det sistnämnda gick inget vidare, för det första kände jag att jag tappat mycket styrka i bålen och för det andra återkom smärtan i ryggmuskeln som fick sig en rejäl törn den 18 April. Inte så illa att jag inte kan cykla men det kändes som att ta två steg bakåt. 


Jag har experimenterat lite ytterligare för att få sittställningen optimerad på min MTB. Igår flyttade jag klossarna framåt ca 10mm (på skorna) som ett led i detta och nu börjar jag närma mig det jag vill åt. Körde intervaller idag och det passade perfekt att utvärdera och känna efter. Jag körde 3x20min långa i Z3, det hann bli både med och motvind och idag var det inte vindstilla, mer säger jag inte.. Sittställningen var bra, ännu lite bättre känsla i cykeln och något lättare att få ner kraften till bakhjulet kanske. Bra känsla av kontroll i alla fall.

//Nilsson

lördag 16 juni 2018

LVGdistans special edition



På dagens distanscykling var vi inte längre hemifrån än ungefär 12km, ändå cyklade vi 100km+. Hur gick det till då kanske ni tänker. Jo, vi cyklade flera varv på samma runda - Kullahalvön runt. Varje varv är ca. 28km, Stravasegmentet är 25.7km. Vi körde först tre varv tillsammans och Andreas körde ytterligare ett ensam medan jag rullade en kortare sväng. Lite drygt 3h40min var vi ute och snurrade runt här i krokarna.

Kommer inte ihåg när jag cyklade racer senast, tror att jag körde två gånger förra sommaren. Den står här i vardagsrummet så det var bara att pumpa i luft och dammade av det värsta dammet och sen stack vi ut. Lite kul var det faktiskt att cykla smalhjuling :)

Just nu vräker regnet ner och det ryktas om åska i natt och imorgon förmiddag. När vi var ute var det helt underbart cykelväder, ingen vind och skön temperatur. Vi får se hur det artar sig imorgon, om det blir någon cykling i Ängeholm eller så får vi kanske gömma oss i källaren och köra monark.

//Y

fredag 15 juni 2018

Väckt benen ur dvalan



Sådärja, då var det fredag igen och vi har cyklat skog. För min del var det första träningspasset efter Lida Loop, körde bara ett lugnt återhämtningsrull i måndags. Eftersom det blivit många dagar med totalvila ville jag inte gasa på för fullt idag utan väcka benen lite halvsnällt. Körde på en lagom hård intensitet tre varv på min "xc-bana" på Berget. Det kändes riktigt bra och det är kul att ibland tillåta sig att cykla utan att köra sig helt slut i varje backe.



Imorgon väntar en distanscykling och eventuellt kör vi en idiotvariant - 3-4 varv på "Kullahalvön-runt", på valfri cykel eftersom det är enbart asfalt. På söndag tänker vi oss kanske Kronoskogen i Ängelholm om det inte åskar hela dagen...

//Y

torsdag 14 juni 2018

Ska det regna eller ska det inte… Och dagens träning

Torsdag och inget särskilt i sikte, jag började till och med surfa efter lopp i Danmark som kanske kunde passa i tid. I Danmark finns verkligen många tävlingar som verkar intressanta, men såklart inte nästa helg. Det är ju två helger utan race nu innan Ränneslättsturen och det hade ju varit riktigt bra med ett lopp nästa helg, alltså 23-24 juni. Visst jag inser väl också att inte särskilt stora skaror dras till en mountainbike tävling på midsommardagen…

Idag eller snarare ikväll kommer det med största sannolikhet hända något som vi sluppit under lång tid, för min del så står jag faktiskt gärna över men den här lär man inte komma undan eller vad tror ni.



Jag passade på att köra min träning tidigare idag för att inte ens riskera att bli blöt. En timme och fyrtio minuter i sadeln på min landsvägscykel. Körde helt fantasilöst två varv i Z2-3på en välanvänd rutt för mig för att om det börjar vräka ner ha nära hem. Som vanligt så blåste det såklart sjukt mycket men det gnället har ni hört förut..!

Om du klickar på bilden hamnar du på mitt stravakonto om fler siffror känns intressant.


//Nilsson


tisdag 12 juni 2018

Lida Loop 2018 Nilsson RaceReport


Vi hade en fantastiskt fin helg uppe vid Lida Friluftsgård, parkerade husbilen på fredag kväll efter att i stort sett kört nonstop dit. Gjorde lite bantest på ett par olika ställen under lördagen och banan var såklart snustorr och vädret var varmt och soligt, det är förhållanden jag trivs bra i. Där med inte sagt att jag nödvändigtvis presterar som bäst under just sådana förhållanden, jag brukar faktiskt göra bättre  ifrån mig när det är regn lera och annat som hör sådant väder till.

Jag hade laddat upp bra under veckan men tyvärr fick jag ingen vidare uppladdning under lördagen och natten till söndagen, ställde mig i startfållan helt tom faktiskt. Jag ändrade min taktik lite för dagen och beslutade mig för att gå lite försiktigt i starten och uppe på de första motionsspåren. Ställde mig längst bak i fålla tre istället för längst fram som jag brukar. Jag tyckte ändå inte att jag halkade bak så katastrofalt som jag var beredd på och kom därför med hyfsat över krönet på skidbacken.
Tyvärr var det någon som ställde till det för sig och för oss som var bakom (blev till att hoppa av hojen) i en mycket brant lösgrusig backe och där tappade jag en hel del som tog tid att plocka in.




foto happymtb.org
När vi mot slutet av loop 1 körde in på diagonalen flöt det på bra för mig jag seglade liksom igenom på ett bra sätt med helt rätt linjer som jag hade testat dagen innan. Samma sak när vi körde ut på loop 2 och in på diagonalens sista bit över "surhålet" som idag var riktigt torrt. Loop 2 är full av rötter praktiskt taget utan uppehåll, det enda som avlöser är stenar. Den är hård mot kroppen men jag orkade hänga med helt ok. Vi var några få som lyckades komma iväg när klungan delades ungefär på mitten. Jag hängde kvar ett bra tag men ute någonstans i början på loop 3 på ett kort stigparti blev det till att släppa och sedan satt jag där, precis som ett antal gånger förr helt ensam på en lång grusväg. Jag cyklade länge utan sällskap, och dumt nog så tänkte jag att det kanske håller, jag krigar vidare. Sånt funkar aldrig, det vet jag men i stundens hetta är det svårt för mig att fatta ett beslut som bygger på att slå av på takten och vänta in.

Med ca 3km kvar till mål blev jag så ifattåkt av den klunga åkare jag körde ifrån tidigare. Nu fick pulsen vila en hel del och så även benen. När vi hade kört förbi kanotföreningen och backen efter där så återstod bara serpentinen upp för att nå sprinten ner mot målet. Här kände jag att jag hade fått en paus i benen och i sista kurvan på toppen bestämde jag mig för att gå om så många jag kunde på insidan och åtminstone plocka några placeringar. Jag ställde mig upp och gasade över krönet och vidare ner till ett tokvarmt målområde.

Rullade in som 37:a i H40 på tiden 2:49.37, snittpuls på nästan 92% och en maxnotering på 97%.

Jag cyklade direkt ner till vår husbil, tog min återhämtning ställde mig sedan i duschen. Jag var rejält uttorkad men hämtade mig lite efter att ha hällt i mig typ ALLT som fanns.

Förra årets RaceReport hittar ni här: RaceReport Lida Loop 2017

Det finns oxå lite matnyttiga siffror plus annat för den som söker information om loppen i Mitsubishi MTB Challenge i en sammanställning jag gjorde i vintras.
Här hittar ni den: Loppen i Mitsubishi MTB Challenge

Next up Ränneslättsturen!
//Nilsson