Precis efter målgång, Stina fick mig på bild! |
Får väl börja från början då.
Började morgonen den 11 augusti med att försova oss 40 min, hur det gick till får vi skylla på Steve Jobs!
Nåja vi hann med en bra frulle och sedan rulla iväg till starten 10 km bort.
Vi skulle ju köra var för sig i år, så planen var att jag tänkt ställa mig långt fram i fålla 9 men vi var ju som sagt lite sena på plats och hamnade nästan sist.
Det är nu det börjar bli lite luddigt, är aldrig bra på att komma ihåg vad som hänt och sedan pränta ner en flera sjömil långa rapport om loppet men här kommer lite iaf.
Det var ovanligt trångt och därmed svårt att börja köra om direkt i första backen, det lättade något efter 1,5 km och då var det bara att sätta igång. Fick upp en ganska hög fart och en ännu högre puls, jobbade på så gott jag kunde med ouppvärmda ben och hade lagt största delen av startgrupp 9 bakom mig när platten kom. Ungefär så fortsatte det hela rejset, vänta till rätt läge köra om, uppförsbacke innerkurva och köra om osv...
När Mora närmade sig var jag rätt trött kan jag säga men tänkte ändå att detta fixar jag fint med en snygg spurt över mållinjen. Svänger in på rakan, växlar upp och tappar kedjan! Lite micklande och med fina tillrop från publiken som typ, aameen va fan eller kom igen nu och sedan kööör. Iväg igen och trallade in bra slut på tiden 3:27:30.
Nu tänkte jag låta Y berätta om sitt lopp med egna ord, men bilden säger väl allt :)
//Nilsson
Team Summit MTB lastar på in i mål |
Ja här kämpar jag mig in i mål efter 3h45min i spåret. Gjorde riktigt ont den sista biten, efter att jag vurpat...
Började loppet med att vinka av A som drog iväg när tillfälle gavs att köra om. Körde på rätt bra jag också, lyckades komma upp i ny maxpuls rätt tidigt, gick kanske ut lite korkat hårt, men det höll ju hela vägen :)
Tycker att spåret var kanonfint och jag är verkligen glad att jag bytte till större klinga med 42t, körde ganska mycket på högsta växeln. I de långa utförsbackarna hade man nog faktiskt kunna haft nytta av ännu fler växlar. Enda gången jag var nere på den andra klingan var i Oxbergsbacken.
I just den backen när man flåsade som mest, ser jag en figur till vänster om mig som liksom bara glider förbi. Startgrupp 12 står det på nrlappen (vi körde i grupp 9) och jag tycker mig känna igen honom. Visst var det vår "granne" Markus som kvällen innan sagt att han skulle köra ikapp oss i Smågan - ha! jag kom minsann längre än så ;) Vi växlade några ord och han önskade lycka till och försvann iväg.
Hade svårt under de första två tredjedelarna att hitta någon i lagom tempo att ligga bakom, ofta gick det i lite ojämnt tempo. Hängde på när någon kom till vänster och passade på att köra om. Kändes bra när man började komma ikapp både startgrupp 8 och 7, såg några tjejer i dessa startgrupper som jag körde om och det var ju kul!
När det var kanske 3 mil kvar fick jag syn på en norsk kille med blå nrlapp, tävlingsklass. Tänkte att det måste hänt något eftersom han hamnat så långt bak, men han körde på rätt så bra och jag hängde på. Sen tyckte jag att han saktade in, så jag gick om och låg främst ett tag. Pustade rätt rejält och när han gick upp igen sa jag Tack, vad bra! Efter det körde jag bakom honom hela vägen och han kollade hela tiden att jag var med, så himla schysst! Vi körde om massor med folk och det gick superbra ända tills precis innan campingen (tror jag). Där i en liten slänt med grus skulle vi gå om några samtidigt som en av dom svängde ut till vänster. Han och min draghjälp körde ihop och jag flög såklart rakt in i dom. Det blev en jäkla röra. Min kedja hoppade av och kilade fast sig innanför klingorna, fick hjälp att fixa det av en kille i publiken och norrmannen. Den satt rejält så det tog ett tag. När jag sen skulle cykla vidare gjorde det så ont överallt - där jag slagit mig och för att benen helt dött!
Norrmannen väntade på mig hela vägen och kom med peppande tillrop på upploppet där jag verkligen gav allt jag hade kvar! Tusen tack nr 617!! Det visade sig att han hade punkat 3 gånger i början av loppet.
Är supernöjd med min tid och placering som blev 24:e plats bland damerna i motionsklassen :)
//Y
Nedan har vi fotografen för dagen, Stina. Hon har knäppt alla bilderna utom denna på hennes målgång i 45 km loppet i fredags. Hon stod och väntade på sin kille Jonas som också körde cykelvasan 95km. Andreas och Jonas kan ha en möjlighet att samarbeta nästa år!?
Jonas i grön hjälm körde urstarkt |
Nästa år blir det 90km för Stina tror jag;) |
Vad grymma ni är! Härlig läsning också och bilderna är helt underbara:) Stort grattis igen till era bra tider.
SvaraRaderaKan hålla med dig Yvonne om att en större klinga hade varit bättre, jag "trampade" ur i nedförsbackarna och gick heller inte på den minsta klingan bortsett från Lundbäcksbacken.
Förmodar att ni kommer att köra nästa år!? Jag är lite sugen om tiden räcker till en bra fålla, för det handlar ju så mycket om att ha några att åka med om tiden ska bli bra.
Tack Helena! Vi får väl se om vi kör igen nästa år, man vet ju aldrig om man ens får tag på startplats, dom tog ju slut rätt så fort inför årets lopp... Kanske kanske kommer vi i samma fålla, du, Hasse och jag om inte ni kör tävlingsklass förstås :)
Radera//Y
Man skall inte vara för stor i truten. Det kan man få tillbaka en vacker dag! Jag blev förvånad när någon ropade mitt förnamn ute i spåret, det brukar vara efternamnet som hörs. Bra jobbat av er båda. Vi sliter lite till på Kullaberg och återkommer nästa år tycker jag!
SvaraRadera//Markus
Du var riktigt bra själv Markus, tycker du har en bra plan där. Vi får träna lite mer tillsammans och återvända till dalaskogarna nästa år!
RaderaFörresten jag missade dig hela tiden där uppe hur nu det gick till...
//Andreas