tisdag 8 augusti 2017

Finnmarksturen 2017 RaceReport

Hur mycket regn kommer det bli under loppet? Shit, det kanske tillochmed ska åska! Det här kommer bli ett episkt grisigt lopp.
Hur mycket kläder ska man ha på sig…? Armvärmare får det bli.
Regnet föll ungefär fram till startskottet, sen uppehåll och tillochmed SOL emellanåt, vilken missbedömning! Marken var så klart våt efter regnet som kom dagen innan, så skitiga blev vi och det är ju alltid snyggt!

Yvonne
Startskottet ljöd några minuter efter 11, när transportstyrelsen gav klartecken att det var fritt fram. Gemensam start för alla åkare och jag såg framför min mycket köande in på stigarna, men det blev inte kö en endaste gång. Det gick väl lite långsamt vid något tillfälle men blev aldrig helt stopp, kanon!

Foto: mtbfoto.se


Jag hade ingen koll på var de övriga fyra åkarna i min klass var, men jag såg en hel del tjejer i spåret. Jo, Ulrika Grass i D40 körde förbi mig tidigt i loppet.
Jag kom ikapp Malin Jones som körde i motionsklass och en D50-åkare någonstans mitt i loppet och vi körde ihop ett tag. Vi höll nästan på att krascha längs med den långa asfalterade cykelbanan där en snubbe på elcykel plötsligt fick för sig att svänga tvärs över banan när vi kom farande. Vi lyckades undvika kollision men D50tjejen försvann bakom oss och kom aldrig ikapp igen. Malin och jag tuffade vidare och vi snackade lite om kommande Cykelvasa under tiden (hm.. kanske är dags att börja ta i lite mer om man har ork att samspråka i spåret?).

När det började gå uppför efter ABB kom Malin efter och jag fortsatte ensam. Körde faktiskt ensam en hel del. Finnmarksturens banan är jättefin, bra backar och fina stigar, men jag hade rätt så dåligt flyt i terrängen tycker jag. Halkade mest hit och dit, kramade en björk vid ett tillfälle också… Framhjulet försvann och jag for snett framåt, slängde ut vänster arm runt en björk, slog i axeln och höftbenet - aj! Tydligen hände något med vristen också för det gjorde jäkligt ont dagen efter. Baxade mig upp och tittade över axeln, vad det nån som såg mig? Nej, vad bra! 🙈

En stund innan näst sista långa backen kom jag ikapp Sandra Nyman och snackade lite med henne också. Trevligt det här med långlopp, man träffar nya vänner 😄 Vi höll ihop ända in till mål och jag fick spurta över mållinjen igen, Sandra drog det längsta strået!



Jag kom i mål på tiden 3:28:48, en femteplats av fem möjliga i D40.

Andreas

För att inte upprepa allt för mycket så har jag denna gång först läs igen om vad Yvonne har skrivit, därför går jag rakt på sak.

Jag stod i startfållan ganska avslappnad och inte särskilt nervös, jag hade sänkt mina förväntningar inför Finnmarksturen i år. Jag hade haft nästäppa och hostat gula klumpar hela veckan, av detta hade jag dock inga större problem men det var däremot astmaväder.



Jag kom iväg utan att få upp pulsen hur mycket jag än slet, när vi fick det lilla stoppet vid järnvägsövergången var till och med ett par motionärer ikapp. Då började jag bli en aning trött på livet som långloppscyklist kan jag säga. Fortfarande efter 35min slit har min puls inte kommit upp till tröskel men någonstans innan 45min lossnar stryphalsen och jag börjar kunna få ner lite effekt till pedalerna.
Nu hamnar jag i en bra grupp som jobbar framåt och faktiskt avancerar bra, det är bla Petrus Johansson (@senanjohansson) och Magnus Alexandersson (@lundatok) och jag. Vi följs åt länge, faktiskt så pass att Petrus och jag gjorde upp om 116:e platsen i totalen med en spurt där jag fick övertaget denna gång.

Banan var som Yvonne beskrev ganska kladdig, jag tyckte att den var perfekt. Riktigt rolig att köra, lagom halt på sina ställen men för det mesta hade jag ett grymt grepp med mina ganska mjukt pumpade Racing Ralph (bak 1.6 och fram 1.5 bar). I Leos backe var det nära att ovan nämnda man lyckades knäcka mig, Petrus körde stenhårt uppför och jag gjorde en missbedömning och trodde att vi var uppe när vi nådde punkten vid musikanläggningen. Som jag nu vet så var det en bra bit kvar. Jag bet mig kvar på hanns hjul med 95% av maxpuls resten av backen. Hade jag släppt där då hade jag förmodligen tappat många placeringar men nu kunde jag återhämta mig nerför och bygga upp lite vridmoment inför spurten inne på ABB Arena. Vi såg inga andra bakom oss längre, det ända som  återstod var att tömma påsen på krut inne på löparbanan.

Foto: mtbfoto.se



Foto: mtbfoto.se
Angående banan så har jag bara ett minus att ge och det är den där trappan som måste passeras under vägen vid ABB. Där blir det alltid kl üdd och cykelsallad. I år kom jag ner bra men upp var det folk och cyklar som låg i vägen. Tips vore kanske att göra uppfarten bredare…?

Jag cyklade i mål på tiden 2:51.46 det gav mig placering 28 i H40. Min medelpuls var lite lägre här tack vare min dåliga start, 88% och min maxpuls blev 96%.

Hem och tvätta kanske?


Höjdprofilen för Finnmarksturen ser ut så här och enligt min GPS blev det  923 höjdmeter.



//Nilsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar