torsdag 21 september 2017

Dritben



Ingen bra dag idag, det började egentligen krångla redan igår och ni undrar såklart vad. Kort och gott hela livet faktiskt, så är det emellanåt och de allra flesta känner väl till ordspråk som, livet är inte lätt eller en olycka kommer sällan ensam.

Igår kraschade min dator på jobb och det blev som en kedjereaktion, självklart ringer alla och behöver mina tjänster väldigt ivrigt just igår. Det är ju väldigt typiskt, alltid när man har fullt upp. Självklart löser sig inte problem av sig själv så medans jag låg och sov som bäst hände just ingenting. Med andra ord fortsatte eländet även idag.

Någonstans i cykelbloggarnas värld läste jag om en kille som hade betongben igår eller om det var i förrgår, den beskrivningen passar in perfekt på mina ben idag.



Jag och Yvonne skulle åka backintervaller men benen totalvägrade, efter fem stycken utan någon som helst pangpang gav jag upp och föreslog en kort slätdragströskel i riktning hemåt över banvallen. Det funkade något bättre, kunde hålla uppe lite fart över sträckan och lyckades smiska upp pulsen så att kroppen kvicknade till åtminstone … Jag kan faktiskt inte minnas att jag har givit upp så där förut. Ingen kul känsla inför avslutningen i långloppscupen på lördag men är det dom benen jag har så är det dom jag tänker cykla med!

//Nilsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar