onsdag 11 juli 2018

Mörksuggejakten 2018 sandlådan, RaceReport

Lite sent den här gången men jag känner att det måste göras då jag har lite att säga så här kommer lite om Mörksuggejakten sett från mitt styre. Även detta lopp blev en riktigt dammig historia, hoppas trenden håller i sig!
Alla bilder med mig på cykeln är tagna av mtbfoto.se

Vi har 70 mil ganska exakt till Rättvik så man åker ju inte direkt över dagen. Men vi gillar loppet och missade de två första tävlingarna Billingeracet och Långa lugnet i cupen så vi stack dit.


Jag var inte ett dugg laddad mentalt och kände mig sliten från Ränneslättsturen veckan innan. Med andra ord inte alls som förra året då kroppen kändes bra återhämtad och jag var laddad att gasa.
Cykeln la jag i fållan tidigt, stod först i fålla tre. Starten är inte helt optimal på ett flertal sätt, det första är att alla står nere i "gräsgropen" och det ofta blir för trångt när man ska upp och ut på vägen. Jag fick börja mitt lopp med att gå, uselt! Det borde kunna göras på annat sätt… Där försvann ju chansen att gå med lite kände jag och sprang upp och kastade mig på cykeln.

Där efter går ju starten genom stan innan man kan ge allt (och ändå nästan stå stilla) uppför långbacken mot Vidablick. Där i backen kände jag att det fanns lite i benen så jag gasade på upp så hårt jag vågade utan att gå på helrött. Till saken hör att min GPS hade blivit totalt nollställd dagen innan så den var inte rätt inställd och visade på ca 110% Hrmax. Jag förstod ju att detta var fel och fick cykla loppet på känsla.


Jag har fortsatt att även detta lopp helt skippa sk uppladningspreparat och det fungerade även denna gång riktigt bra. Kanske till och med lite bättre, jag hade en liten dipp i mitten av loppet men kom ganska fort tillbaka och denna gång höll jag hela vägen in i mål. I och för sig så sansade jag mig lite under andra halvan och jagade inte vidare framåt mot nästa grupp även om jag emellanåt kände att orken nog fanns att ansluta till nästa klunga.

Vad som verkligen inte fungerade var min vattenrygga, jag fick i mig ca 3dl under hela loppet. Något hade gjort helt stopp i den. Jag fick därför skölja ner mina liquids/gels från enervit med den sportdryck som jag hade i min lilla flaska på ramen. Det kan jag säga kändes inte jättebra, man behöver ju ordentligt med vätska till sådana energipåsar för att dom ska fungera på bästa sätt.

Annars inte mycket att orda om, Mörksuggan är ett snabbt lopp, i år lite långsammare kanske pga all torka med süüper sandiga stigar och den obligatoriska rullgrusen i kurvor, skitkul att gasa när jag väl var igång och kände att jag var med i spelet. Jag hade inga som helst problem att gå med i de branta backar som kan vara lite avgörande i den här tävlingen. Markusbacken och "KOM"-backen låg jag vackert med utan att gå på rött, den känslan har jag aldrig haft där kan jag säga. Bruka få slita och bita i för allt jag är värd. Avancerade bra tillsammans med Daniel, vi turades om en del och det såg länge ut som att vi skulle göra upp på den långa målrakan. Tyvärr blev det inte så då jag gick omkull ca 500-1000m innan i en skarp vänstersväng, förlorade 4 placeringar och hann aldrig ifatt.


Placering 30 i H40 på tiden 2:49 och några sekunder. Faktiskt min bästa tid och min bästa placering med råge här av de tre gånger jag kört suggan och dessutom på en väldigt låg snittpuls. Undrar om jag hade piskat mig hårdare om jag visste vad min puls låg på, men det får vi ju aldrig veta.

Next up, Engelbrektsturen!

//Nilsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar